Tag Archives: Urban Ahlin

Varför deltar inte socialdemokraterna i biståndsdebatten?

Jag har på distans följt biståndsdebatten i Almedalen. Det är inte så lätt, eftersom inget av nio väldigt intressanta seminarier direktsändes på nätet, vilket jag kommenterar här . Så det har mest varit genom twitter (tack till alla som kvittrat flitigt!) och senare sammanfattningar jag förstått vad debatten handlat om.Och det händer mycket spännande.

Men vad som slår mig är att socialdemokraterna inte finns med i debatten. Medan M, C, KD, FP, och MP är flitigt representerade finner jag en enda socialdemokratisk representant i ett enda seminarium tillsammans med flera andra politiker.  Kristdemokraterna har ett eget seminarium, Centerpartiets internationella stiftelse likaså, och Miljöpartiets internationella kommitté deltar i ett tredje.

Varför är inte socialdemokraternas biståndspolitiske talesman, Kenneth Forslund där? Är det för att han är så ny och inte riktigt har koll ännu? Men vi har ju andra, varför till exempel ingenting från Olof Palmes Center, när så mycket av debatten handlar om demokratifrågor? Och om inte Kenneth Forslund kunde, varför inte Urban Ahlin, som ju är socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson, och ytterst ansvarig för biståndspolitiken?

Jag är inte ensam om att notera att socialdemokraterna är märkvärdigt frånvarande. I senaste numret av tidskriften Omvärlden rankas de tio mäktigaste personerna i den svenska biståndsdebatten.  Ingen socialdemokrat är med på listan. Kenneth Forslund nämns först bland dem som borde varit med:  ”Socialdemokraternas biståndspolitiske talesperson är ny på posten och har inte hunnit etablera sig i debatten. Men det största oppositionspartiet borde vara bekymrat över att man under ganska många år haft svårt att nå ut med sin hållning i utvecklingsfrågorna.”

Jag kan bara hålla med.

Advertisements

Vad är väl en miljard?

Jag läser med ökande ont i magen uppgifter om hur det gick till när två (eller tre?) miljarder i höjd A-kasseersättning på några dagar försvann  och sedan återuppstod  i socialdemokraternas skuggbudget. Vad var det egentligen som hände? Och jag börjar undra över vad som hände med biståndsbudgeten. Där försvann en miljard. Gick den till A-kassan?

För i vår biståndsbudget hade vi ägnat oss åt samma kreativa bokföring som biståndsminister Gunilla Carlsson, där en miljard av biståndsbudgeten fördes över till statskassan genom att kalla det skuldavskrivningar. En miljard av i runda siffror 30 miljarder hade försvunnit från biståndsbudgeten.  Helt på tvärs mot en alldeles färsk riksdagsmotion av tretton socialdemokratiska ledamöter. En motion som förankrats i (s) gruppen i utrikesutskottet, det utskott där biståndsbudgeten tagits fram.  Jag har skrivit om det  här .

Först trodde jag att det var en ren miss i hastigheten. Men hur missar man en miljard?

Så jag skrev till (s) medlemmarna  i utrikesutskottet, där Urban Ahlin är utrikespolitisk talesperson, och frågade vad som hänt. Varför hade vi inte stått vid vårt ord, och avstått från de orättfärdiga skuldavskrivningarna? Alla, inklusive Urban Ahlin, hänvisade till vår nytillträdde biståndspolitiska talespersonen, Kenneth Forslund. Jag skrev flera brev till Kenneth, utan att få svar.

Till slut fick jag ett långt brev , men fortfarande utan svar på den viktigaste frågan. Jag fortsatte skriva, också till ordföranden i mitt partidistrikt, Veronica Palm, som också sitter i Verkställande utskottet.  Hon svarade först att ” Det är riksdagsgruppen som beslutar om budgetmotionen, och där fördelar vi arbetet efter utskotten så Kenneth eller Urban är nog bäst skickad att förklara detaljerna. Men kort så gör vi en stramare bedömning av DAC-fähighet i biståndet än vad regeringen gör. Vi accepterar alltså inte den högre summa som hela skuldavskrivningar från 70-talet innebär. Att vi överhuvud taget använder delar av biståndsramen till skuldavskrivningar är intet nytt, men vi har aldrig blåst på med hela räntan som regeringen gör.”

När jag svarade Veronica att det är just vad vi hade gjort, så lovade hon att kolla upp det. Sen blev det väldigt tyst.

Min slutsats blir att man medvetet (och för några kanske omedvetet) hade valt att minska biståndsbudgeten, så att vi inte uppfyllde enprocentsmålet, ett mål som vi socialdemokrater drivit länge, och där vi har ett stolt arv, för att prioritera andra politikområden.

Det är givet att bland allt det vi vill göra så måste vi prioritera. Men vi måste stå för våra prioriteringar, och ärligt diskutera dem. Om vi väljer A-kassehöjningar framför att prioritera ett utvecklingssamarbete som hjälper kamrater i andra länder att komma ikapp så måste vi säga det.

Att smyga om det kallar jag skenheligt.  Att vara tydlig och alltid, alltid tala sanning är grunden för en trovärdig politik.

Sara Gunnerud skriver om dubbelspelet om  skuggbudgeten.


Utrikesutskottet och skuldavskrivningar

Sverige och andra biståndsländer har under många år lånat ut pengar till fattiga länder. Skälen har varit att de med lånen skulle kunna stärka sin infrastruktur, genom att investera i vägar, fabriker och annat. Men ofta har det funnits villkor med, som att det ska vara svenska företag som ska bygga vägarna eller fabrikerna. Och lika ofta har pengarna gått till korrupta regimer som försnillat pengarna. Nu står många fattiga länder med enorma skulder som skapades för länge sen, och som byggs på med ränta på ränta. Därför har ett viktigt biståndsområde blivit att skriva av de gamla lånen. Sverige och andra länder gör det nu för fullt. Och avskrivningarna tas ur biståndsbudgeten. Så om Sverige skriver av ett lån på tre miljoner minskas de biståndsmedel som annars skulle kunnat gå till annat, till exempel katastrofbistånd, med lika mycket.

En del länder, som Norge, anser att den här typen av skulder är illegitima. Pengarna lånades ut på felaktiga grunder, och långivarna bör därför själva stå för avskrivningarna, utan att nalla ur biståndsbudgeten. Andra länder anser att alla fiktiva kostnader, som räntor på räntor på de gamla lånen, ska få räknas som bistånd. Dit hör Sverige. Det var därför vår biståndsminister lyfte över en miljard ur biståndsbudgeten till statskassan för ett tag sen, när några lån från 70-talet till Kongo och Togo avskrevs. Hon tillämpade då OECD:s så kallade DAC-regler, som gör det tekniskt möjligt att räkna den typen av stora avskrivningar som bistånd.

Många anser att det är fel att med sådan kreativ bokföring ta tillbaka pengar från biståndsbudgeten, och vill ha DAC-reglerna ändrade.

Därför blev jag särskilt glad när jag såg en motion: ”Biståndsanslaget till fattigdomsbekämpning” i  Riksdagen. Tretton socialdemokratiska riksdagsledamöter motionerade om att:

  1. Sverige ska slå vakt om det svenska enprocentsmålet och att biståndsanslaget ska användas till fattigdomsbekämpning
  2. det inte ska vara tillåtet att göra skuldavskrivningar på biståndsbudgeten utöver den faktiska nivån
  3. biståndsmedlen ska gå till fattigdomsbekämpning och inte till att bekosta militära insatser
  4. Sverige ska verka för en skärpning av DAC-regelverket från dagens vida ramar till ett stramare regelverk för vad som får tolkas som verkligt bistånd.

Så bra! Här fanns viljan uttryckt i en motion.

Den här motionen kom 5 oktober.  Så jag blev verkligen förvånad när socialdemokraternas ”skuggbudget” kom några dagar senare. I den hade vi accepterat nästan allt av biståndsminister Gunilla Carlssons budget, inklusive miljarden i skuldavskrivningar. Hur kunde det komma sig? Hur hade de socialdemokratiska ledamöterna i utrikesutskottet som skrivit skuggbudgeten tänkt? Konstigt nog hade de inte stått med på motionen.

Jag skrev till de sju socialdemokratiska ledamöterna i utrikesutskottet:

Hej, jag såg motionen ”Motion 2011/12:U295 Biståndsanslaget till fattigdomsbekämpning” som bland annat handlar om skuldavskrivningar, som jag tycker är väldigt bra. Jag undrar hur det kommer sig att ingen från utrikesutskottet står med, och hur det kommer sig att samma skuldavskrivningar som Gunilla Carlsson drev igenom (där en miljard gick direkt in i statskassan) ändå finns med i socialdemokraternas skuggbudget?

Den som svarade först var Urban Ahlin, vår utrikespolitiske talesperson:

“Hej Gunilla, Alla frågor om bistånd hanteras av Kenneth G Forslund. Mvh U” 

Javisst, Kenneth är ju vår biståndspolitiske talesperson. Men han svarade aldrig, så jag skrev till Urban igen:

Hej Urban, tack för ditt svar. Jag skrev till Kenneth samtidigt som jag skrev till dig, med samma fråga, men har inte fått något svar. Eftersom du har det yttersta ansvaret för biståndspolitiken undrar jag hur det kommer sig att de uppblåsta skuldavskrivningarna (en miljard) finns med i vår skuggbudget, på tvärs med motionen från de 13 riksdagsledamöterna, och framför allt på tvärs med hur S har beräknat skulder tidigare. Så vitt jag vet finns inget parti (kongress) beslut på att vi ska beräkna skuldavskrivningar enligt DAC reglerna, tvärtom.

Urban svarade: ”Hej igen,Du kommer att få ett svar av kenneth. Mvh Urban”

Efter ett tag skrev jag igen till Kenneth: “Hej Kenneth, när kan jag förvänta mig ett svar på min fråga nedan? Urban Ahlin (som jag också skrev till) har svarat mig att du kommer att svara på mina frågor. Bästa hälsningar, Gunilla”

 Kenneth: Hej! Alldeles riktigt, jag håller på med svaret. Det kommer innan veckan är slut.

Den veckan har gått, och ännu inget svar.

Sen fick jag ett brev från en annan ledamot av UU:

“Hej Gunilla! Att ingen av oss i UU finns med som undertecknare av nämnda motion beror på att vi inte kan motionera om frågor i eget utskott. Detta gäller oavsett vilket utskott man sitter i, vilket inte är detsamma som att vi har en annan uppfattning än motionärerna”.

Så om jag förstår det rätt kan inte medlemmarna i utrikesutskottet , som är de som ska bevaka biståndsfrågorna, inte motionera i biståndsfrågor. Det kan bara vanliga riksdagsledamöter som av någon anledning intresserar sig för frågan.

Så då skrev jag till de 13 undertecknarna av motionen, och ställde samma fråga som till medlemmarna i UU. Jag fick två svar. Ett svar:

 “Jag vet faktiskt inte måste jag erkänna. Jag sitter inte i ansvarigt utskott och vet inte hur diskussionerna i s-gruppen gått. Mitt tips är att du kontaktar s biståndspolitiska talesperson Kenneth G Forslund.”

Det var ju ett ganska underligt svar. Talar inte våra riksdagsledamöter med varann, och särskilt inte med medlemmarna i det utskott som har ansvar för en fråga man motionerar om?

Det andra svaret var från Thomas Strand, första namn på motionen:

“Tack för ditt mail om vår motion angående biståndsanslaget. Jag har i dagsläget i inget bra svar att ge. Jag har kontaktat Kenneth G Forslund som är den hos oss som ansvarar för biståndsfrågor. När han har svarat mig så ska jag återkomma med lite mer om denna fråga. Vi har lagt en liknande motion tidigare och då har jag i samtal med s-företrädare i utrikesutskottet tagit upp denna fråga och vi har varit överens om att kritisera skuldavskrivningar över faktisk verklighet. Men som sagt, vad som hänt i vår höstbudget har jag i dagsläget inget bra svar på.”

Så samma månad som tretton socialdemokratiska riksdagsledamöter skriver en motion där man anser att vi inte ska acceptera biståndsministerns sätt att göra skuldavskrivningar så accepterar sju andra socialdemokratiska riksdagsledamöter samma skuldavskrivningar. Och ingen verkar veta varför. Man kanske kan säga att det är tur att det bara är en skuggbudget och inte på riktigt. Men för att det inte ska ske igen, tycker jag att alla ska motionera i den här frågan. Thomas Strand har sagt mig att vi gärna får använda deras motion. Den är väldigt bra.


Hej Kent Härstedt

Hej igen Kent,

I dag hörde jag på radion att regeringen flyttar över 1 miljard från vår biståndsbudget till Anders Borg att disponera som han vill. Du är vår biståndspolitiske talesperson, och jag undrar vad du gör? Jag har sett på din FB sida att du ser fram emot en skön semester, och det unnar jag dig. Men är det en händelse att den här nyheten kommer just när riksdagen stängt, och kunde man i så fall ha förutsett det? Det beslut som radion för fram som en nyhet fattades ju redan i våras. 

Jag hade velat se min biståndspolitiske talesperson uttala sig med kraft mot detta sätt att ytterliga underminera biståndet. Hur har detta diskuterats i utrikesutskottet? Vad säger våra andra riksdagsledamöter, Urban Ahlin (som också är vice ordförande i utskottet och vår utrikespolitiske talesperson), Carina Hägg, Carin Runeson, Olle Thorell, Kenneth Forslund, Desirée Liljevall och Kerstin Engle? Vad säger vår riksdagsgrupp? Jag vet inte hur ni organiserar er under sommaren, men ni kanske har någon jourberedskap så att vi kan reagera och visa att sånt här inte är acceptabelt?

Vi har under lång tid sett hur biståndsminister Carlsson på alla möjliga sätt underminerar vår biståndsbudget genom att lägga pengar på sånt som ambassader i Reykjavik och Paris, samtidigt som hon håller inne pengar till viktiga saker som Globala Fonden. Allt med stöd och applåder från Sverigedemokraterna.

Så även om du har uttalat dig i motioner och press tidigare så borde vi ha en beredskap att reagera när gamla nyheter återanvänds av sommartrötta media.  Ska vi verkligen se Sveriges anseende som ett ansvarsfullt biståndsland bara försvinna? Vad säger i så fall vår tystnad?

Andra på samma tema: