Tag Archives: motion

Organisationsutredningen: Avskaffa förtroenderådet

I organisationsutredningens underlag ställs en särskild fråga beträffande förtroenderådet, denna demokratins blindtarm som Johanna Graf uttryckte det i samband med valet till partiordförande i mars 2011. Förtroenderådet ska på central nivå besluta om val av valberedning och granskningsutskott och andra frågor som delegeras av partistyrelsen.

Så här skriver Organisationsutredningen:

Vi anser att man bör pröva frågan om förtroenderådets vara eller icke vara. Det finns i princip tre olika huvudalternativ att ta ställning till:

A. Avveckla förtroenderådet.


B. Avveckla förtroenderådet och ersätt det med ett representantskap, förslagsvis i form av partidistriktens ordföranden/vice ordföranden.


C. Behåll förtroenderådet och gör det mera betydelsefullt.


Vilket alternativ man väljer är naturligtvis till viss del beroende av hur ofta man väljer att genomföra partikongress. Om det är kongress vart fjärde år finns ett större behov av ett organ som kan fatta beslut mellan kongresserna, jämfört med om man har kongress vartannat år. I det fall förtroenderådet avvecklas måste ansvaret för att utse valberedning och granskningsutskott överföras till något annat beslutsorgan, förslagsvis partikongressen.

Och de ställer följande fråga:

• Vilka för- respektive nackdelar ser ni med ovanstående alternativ A, B och C?

Jag röstar omedelbart för att avveckla förtroenderådet (alternativ A) och att inrätta ett representantskap (alternativ B) med delegater från partidistrikten, något som Peter Johansson och jag har föreslagit tidigare, Peter senast i en motion till partikongressen.

Jag tycker försöket med förtroenderådet (som inrättades 1997) är ett misslyckande, något som blev tydligt vid det förrförra partiledarvalet, och som jag beskriver i ett tidigare inlägg här. Ombuden, som väljs av sina respektive partidistrikt, har inget tydligt mandat; de är partistyrelsens och distriktens gisslan, och det kostar bara pengar att samla ihop dem. Vid det senaste valet av partiordförande blev de inte ens sammankallade. Lägg i stället de pengarna på att ha partikongress vartannat år i stället för vart fjärde.

Vem ska då utse valberedning och granskningsutskott om förtroenderådet försvinner? Och ska vi över huvud taget ha en valberedning? Ja det återkommer jag till i ett senare inlägg.

Advertisements

Utrikesutskottet och skuldavskrivningar

Sverige och andra biståndsländer har under många år lånat ut pengar till fattiga länder. Skälen har varit att de med lånen skulle kunna stärka sin infrastruktur, genom att investera i vägar, fabriker och annat. Men ofta har det funnits villkor med, som att det ska vara svenska företag som ska bygga vägarna eller fabrikerna. Och lika ofta har pengarna gått till korrupta regimer som försnillat pengarna. Nu står många fattiga länder med enorma skulder som skapades för länge sen, och som byggs på med ränta på ränta. Därför har ett viktigt biståndsområde blivit att skriva av de gamla lånen. Sverige och andra länder gör det nu för fullt. Och avskrivningarna tas ur biståndsbudgeten. Så om Sverige skriver av ett lån på tre miljoner minskas de biståndsmedel som annars skulle kunnat gå till annat, till exempel katastrofbistånd, med lika mycket.

En del länder, som Norge, anser att den här typen av skulder är illegitima. Pengarna lånades ut på felaktiga grunder, och långivarna bör därför själva stå för avskrivningarna, utan att nalla ur biståndsbudgeten. Andra länder anser att alla fiktiva kostnader, som räntor på räntor på de gamla lånen, ska få räknas som bistånd. Dit hör Sverige. Det var därför vår biståndsminister lyfte över en miljard ur biståndsbudgeten till statskassan för ett tag sen, när några lån från 70-talet till Kongo och Togo avskrevs. Hon tillämpade då OECD:s så kallade DAC-regler, som gör det tekniskt möjligt att räkna den typen av stora avskrivningar som bistånd.

Många anser att det är fel att med sådan kreativ bokföring ta tillbaka pengar från biståndsbudgeten, och vill ha DAC-reglerna ändrade.

Därför blev jag särskilt glad när jag såg en motion: ”Biståndsanslaget till fattigdomsbekämpning” i  Riksdagen. Tretton socialdemokratiska riksdagsledamöter motionerade om att:

  1. Sverige ska slå vakt om det svenska enprocentsmålet och att biståndsanslaget ska användas till fattigdomsbekämpning
  2. det inte ska vara tillåtet att göra skuldavskrivningar på biståndsbudgeten utöver den faktiska nivån
  3. biståndsmedlen ska gå till fattigdomsbekämpning och inte till att bekosta militära insatser
  4. Sverige ska verka för en skärpning av DAC-regelverket från dagens vida ramar till ett stramare regelverk för vad som får tolkas som verkligt bistånd.

Så bra! Här fanns viljan uttryckt i en motion.

Den här motionen kom 5 oktober.  Så jag blev verkligen förvånad när socialdemokraternas ”skuggbudget” kom några dagar senare. I den hade vi accepterat nästan allt av biståndsminister Gunilla Carlssons budget, inklusive miljarden i skuldavskrivningar. Hur kunde det komma sig? Hur hade de socialdemokratiska ledamöterna i utrikesutskottet som skrivit skuggbudgeten tänkt? Konstigt nog hade de inte stått med på motionen.

Jag skrev till de sju socialdemokratiska ledamöterna i utrikesutskottet:

Hej, jag såg motionen ”Motion 2011/12:U295 Biståndsanslaget till fattigdomsbekämpning” som bland annat handlar om skuldavskrivningar, som jag tycker är väldigt bra. Jag undrar hur det kommer sig att ingen från utrikesutskottet står med, och hur det kommer sig att samma skuldavskrivningar som Gunilla Carlsson drev igenom (där en miljard gick direkt in i statskassan) ändå finns med i socialdemokraternas skuggbudget?

Den som svarade först var Urban Ahlin, vår utrikespolitiske talesperson:

“Hej Gunilla, Alla frågor om bistånd hanteras av Kenneth G Forslund. Mvh U” 

Javisst, Kenneth är ju vår biståndspolitiske talesperson. Men han svarade aldrig, så jag skrev till Urban igen:

Hej Urban, tack för ditt svar. Jag skrev till Kenneth samtidigt som jag skrev till dig, med samma fråga, men har inte fått något svar. Eftersom du har det yttersta ansvaret för biståndspolitiken undrar jag hur det kommer sig att de uppblåsta skuldavskrivningarna (en miljard) finns med i vår skuggbudget, på tvärs med motionen från de 13 riksdagsledamöterna, och framför allt på tvärs med hur S har beräknat skulder tidigare. Så vitt jag vet finns inget parti (kongress) beslut på att vi ska beräkna skuldavskrivningar enligt DAC reglerna, tvärtom.

Urban svarade: ”Hej igen,Du kommer att få ett svar av kenneth. Mvh Urban”

Efter ett tag skrev jag igen till Kenneth: “Hej Kenneth, när kan jag förvänta mig ett svar på min fråga nedan? Urban Ahlin (som jag också skrev till) har svarat mig att du kommer att svara på mina frågor. Bästa hälsningar, Gunilla”

 Kenneth: Hej! Alldeles riktigt, jag håller på med svaret. Det kommer innan veckan är slut.

Den veckan har gått, och ännu inget svar.

Sen fick jag ett brev från en annan ledamot av UU:

“Hej Gunilla! Att ingen av oss i UU finns med som undertecknare av nämnda motion beror på att vi inte kan motionera om frågor i eget utskott. Detta gäller oavsett vilket utskott man sitter i, vilket inte är detsamma som att vi har en annan uppfattning än motionärerna”.

Så om jag förstår det rätt kan inte medlemmarna i utrikesutskottet , som är de som ska bevaka biståndsfrågorna, inte motionera i biståndsfrågor. Det kan bara vanliga riksdagsledamöter som av någon anledning intresserar sig för frågan.

Så då skrev jag till de 13 undertecknarna av motionen, och ställde samma fråga som till medlemmarna i UU. Jag fick två svar. Ett svar:

 “Jag vet faktiskt inte måste jag erkänna. Jag sitter inte i ansvarigt utskott och vet inte hur diskussionerna i s-gruppen gått. Mitt tips är att du kontaktar s biståndspolitiska talesperson Kenneth G Forslund.”

Det var ju ett ganska underligt svar. Talar inte våra riksdagsledamöter med varann, och särskilt inte med medlemmarna i det utskott som har ansvar för en fråga man motionerar om?

Det andra svaret var från Thomas Strand, första namn på motionen:

“Tack för ditt mail om vår motion angående biståndsanslaget. Jag har i dagsläget i inget bra svar att ge. Jag har kontaktat Kenneth G Forslund som är den hos oss som ansvarar för biståndsfrågor. När han har svarat mig så ska jag återkomma med lite mer om denna fråga. Vi har lagt en liknande motion tidigare och då har jag i samtal med s-företrädare i utrikesutskottet tagit upp denna fråga och vi har varit överens om att kritisera skuldavskrivningar över faktisk verklighet. Men som sagt, vad som hänt i vår höstbudget har jag i dagsläget inget bra svar på.”

Så samma månad som tretton socialdemokratiska riksdagsledamöter skriver en motion där man anser att vi inte ska acceptera biståndsministerns sätt att göra skuldavskrivningar så accepterar sju andra socialdemokratiska riksdagsledamöter samma skuldavskrivningar. Och ingen verkar veta varför. Man kanske kan säga att det är tur att det bara är en skuggbudget och inte på riktigt. Men för att det inte ska ske igen, tycker jag att alla ska motionera i den här frågan. Thomas Strand har sagt mig att vi gärna får använda deras motion. Den är väldigt bra.